Vem vet om vi lever, vem vet om vi finns? Vi måste tillbaka till något vi minns.

Idag har jag och fjantkingen ridit ut för att träna lite kondition. Han var fjantig men duktig haha =) Stenar och brunnar är LIVSFARLIGA men rådjur som skuttar upp bredvid honom skiter han i. SVettiga och helt slut blev vi båda två. Inatt fick grabbarna sova ute. Och den lilla skriker som en galningn efter Kingelingen när jag rider. Idag gnäggade Kingen till Jersey också, det gör mig glad. Jag vet ju att dom gillar varandra men Kingen bestämmer så han surar en del mot Lilleman. Han är som en storebror som älskar sin lillebror men vill inte att någon annan ska se det hahaha...

Imorgon ska jag och Madde gå på stan. Myspys. Malin kommer joina också. Sen blir det hästar och pyssel innan lägenhetsvisning och stockholm tillsammans med Marcus. Hoppas nu till 200% att det är en bra lägenhet med bra kök och toalett. Och sen hoppas jag att vi får den också, om fallet är så... Aja. Den som lever får se.

Är bortblåst bland molnen som om det inte finns

Jag sitter med apelsinchokladkaffe och en bit 70% mintchoklad och är fantastiskt nöjd. Som Lemarc säger, det känns så gott att må gott igen :)

Jaha ja snart kanske det blir så att vi flyttar ihop, jag och finaste. Det känns inte alls konstigt bara bra. Jag tänkte på det häromdagen, undrar om verkligen alla känt det jag känner när jag är med John? En blandning av total lycka och ett otroligt lugn. Det känns inte enbart som rosa moln, men det känns rätt. Så himla rätt. Det finns liksom inget som kan mäta sig med det här. Hade jag vetat att det var såhär det skulle kännas så skulle jag inte ödslat en sekund på någon annan jag mött.

Imorgon ska jag försöka få lite ordning här kanske...? Och sen ska jag rida ut med Kingen och kantra, få upp lite kondis :) Sen kommer vi åka till Nyköping över en månad... Det är bra för grabbarna men lite halvkul för mig... Suck. Jag blir så frustrerad över att mamma och pappa inte förstår att jag INTE vill bo HEMMA och särskilt inte jag och John... Dubbelsuck. Mina föräldrar är bäst, men föräldrar är alltid föräldrar. Och i våran villa kommer man aldrig iväg heller. Och ska vi jobba hela dagarna och så ska jag rida hela kvällarna... aja , blir nog bra. Om det är något jag har lärt mig så är det att allt löser sig :)

we mosly work to live until we live to work...

Idag har jag påbörjat projekt städning. Har väl la inte kommit så långt men har gjort om ena köksskåpet till skafferi eftersom mitt nya kylskåp inte har plats för allt. Det blev ju fint i alla fall... Sen att det är STÖK i hallen, sovrummet, vardagsrummet... Tja det blir väl ett projekt i nästa vecka I guess.

Var ute 20 minuter nyss och sprang, skönt! Har dock ont i min vänstra vad och knäveck så jag får nog ta det lite lugnt. Nu blir det stalltjänst. Tänkte jogga Kingen och longera/promenera Jersey. Imorgon ska Kingen hopptävla! Så han ska fejjas och knoppas. Mina fina älsklingar...

Nu vill jag ha hem min John. Nu nu nu!

Nu börjar det.

Idag är det startskott för det där jag aldrig tagit tag i. Men nu är det fan dags och jag är riktigt taggad, och inte bara det - utan verkligen sugen på det! Inte för resultatet enbart utan för resan dit. Det ska bli kul.

Jag saknar John riktigt mycket nu. Sådär så man går från halvgalen till apatisk. Jag vill bara att han ska komma tillbaka hem nu. På lördag natt landar dom på Arlanda så känns som om jag åker dit på Söndag kväll... Jag har kanske blivit en toffel, men vet inte om senaste veckorna hade inneburit så mycket mer umgänge med vänner ändå. Finns tre som jag vill hålla hårt i, det är Madde, Malin och Marcus. Det är vad mitt liv klarar av just nu. Inte blir det lugnare med jobb snart heller... Men allt löser sig. Jag brukar fixa det mesta faktiskt.