Gnälllllll

Jaaaa hej det är gnällspiken igen. Men här kan jag ju gnälla med lite gott samvete, ingen måste läsa.

Läste mina antagningsbesked idag och plötsligt känns allt väldigt väldigt tungt... Hur ska jag klara av det? Vad fan har jag gett mig in på? Och till vilken jävla nytta...?

Jag känner hur energin börjar ta slut. All missad sömn tar ut sin rätt. Jag känner mig trött, hängig, sjuk, har ont i huvudet och börjar känna mig smått deprimerad, smått störd, smått negativt inställd till precis allt.

Tänk vilka småsaker man kan ta för givet. Som att sova sju timmar i sträck. Eller somna direkt när man lägger huvudet på kudden. Eller kunna sitta på en stol under en hel måltid. Se på tv och inte ha ont.

Jag skiter i diabetesen. Den stör mig inte så mycket egentligen. Jag skiter i döden. Men jag kan inte på några villkor acceptera att leva resten av mitt liv med smärtor som inga mediciner rår på.

Jag är smått desperat nu. Och jag fick remiss idag, ska på datatomografiröntgen först i augisti... Man kan ju kräkas för mindre. Nu väntar jag bara på ryggröntgenremiss. Vad gör jag om röntgen visar att jag har ankyloserande spondylit? Eller Wegeners granulomatos ?

ur att Kingen är frisk och underbar. För jag är så långt från underbar man kan komma. Jag måste vara en riktig vagel i ögat just nu.

Ridsugen...

Jaaaaa idag vill jag rida! Ska nog göra det ikväll. Inte direkt så att kroppen kan bli så mycket sämre... Har varit och kikat lite på Kiladalen där det var lokala tävlingar idag. Susanna var med. Fy vad jag blir ridsugen! Fast ojojoj så krasst vissa red... Ibland så undrar man ju... sen fanns det ju fina pållar där också ;)

Fortfarande ingen sömn. 2,5 timme i natt. Jag är så trött på det. Och livrädd för att det ska vara såhär resten av mitt liv nu... Jag tror inte jag skulle klara av ett sånt besked. Sjukskriven hela helgen. Vilket jag inte har råd med. Men jag har ju heller inte "råd" med att förstöra kroppen... Hoppas på förändring. Nu tack!

Storasyster är gravid. Hoppas det förblir så. Håller en tumme.

Sleepless...

Det händer mysitska saker i Jönåker om nätterna. Häromnatten fick jag gömma mig för samma mopedist tre gånger. Vad susade han omkring i jönåker klockan tre en måndagsnatt för? Och i natt flög det små flygplan väldigt lågt över Jönåker klockan fyra. Konspirationsteorier, någon? (eller - vad fan gör jag uppe på nätterna?)

Nu har jag fått starkare värktabletter. Hoppas på att kunna jobba på fredag. Det är väldigt spännande mitt liv just nu. Eller inte. Tur att Kitty håller en sällskap i soffan i alla fall...

Ikväll ska vi släppa ihop Kingen och Magic. Hoppas hoppas hoppas att det går bra... Kingen behöver en hästkompis. Någon att vifta flugor med, någon att klia på manken... Pappa har åkt till kommunkontoret med ansökan om bygglov. De tänker lägga ett bud. Vi får hålla tummarna...