Tro på drömmar
ta ett kliv
vält den värld du lever i
och va en galning
var naiv
det är det
som håller oss vid liv
Skulle jag ha grävt ner mig i nostalgigraven? Mjovars. Absolut. Det är så jäkla svårt. Särskilt när jag har påverkat honom. Han kommer kanske må dåligt över mig, igen. Han hade det ju så jobbigt sist eftersom situationen var som den var. Och jag sa att det inte gjorde mig något, fast det gjorde mig visst något, det gjorde mig ganska mycket. Kanske var det därför det inte höll. Kommunikation är inte alltid min starkaste sida, tro det eller ej. Han är samma människa, men jag är väldigt annorlunda. Jag har gått igenom ett annat förhållande och så har jag haft min jävla livskris. Jag är någon helt annan. Undrar om det förändrar något? Kanske är det för att han är precis som en Lemarc-låt. Kanske...
Det fanns en tid
då fula flickor blev svanar
och ensamma pojkar
blev poeter utan ord
Nej nu ska jag återgå till verkligheten. Åka ner på stan och träffa Malin och Madde. Diskutera gårdagens raggarsittning, den var kul! Trots lite för lite folk. Men trevligt trevligt :) Jag håller femton tummar för att det ska gå bra på måndag. Jag känner på mig att det inte är cancer. Jag bara vet det. Så hon kan vara lugn... Typ :p På söndag blir det filmkväll med Marcus. Det ser jag fram emot. Då ska jag äntligen lyckas se hela the Hangover. Så det så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar