lördag 31 oktober 2009

Lååååång dag...

02:00 hemma
08:45 klockan ringde
08:47 Insulinkänning 1
09:15 tankade bilen
10:00 framme i stallet
12:00 en timmes dressyrlektion för Ylva i Hallstahammar
14:00 släppte ut Kingen och Roye igen
15:00 Åt mat
15:15 Sov i sängen
16:15 blir väckt av klockan
16:30 insulinkänning 2
17:07 tillbaka i stallet, tar in alla hästar
19.30 Hemma igen, lagar mat
21:30 insulinkänning 3
23:56 Grannarna har fortfarande sing-star maraton...

Det har bara varit en sådan lång dag. Egentligen helt underbar, min Bäbis är det bästa som finns på jorden. Jag har saknat honom när jag inte kunde träffa honom varje dag. Han är det bästa som finns, han är underbar, han är mitt allt.

Men dagen har varit lång... Jag är trött. Och känner mig helt slut i kroppen. Dels efter dagens träning och dels efter alla insulinkänningar. Jag ska sluta med insulin... Typ. Nej men jag får väl testa att dra ner på det ännu mer... Har lite ångest för jag kommer gå upp i vikt om det fortsätter såhär... Konstiga jävla sjukdom.

Huvudvärk... Jag känner mig ensammast i världen. Det gör jag varje kväll. Ändå tackade jag nej till sällskap i kväll. Men det var av andra anledningar... Vissa saker klarar jag inte av. Jag fattar dock inte varför jag lyssnar på Lemarc och deppar över något som hände för så länge sen... Snart två år sedan- Jag vet inte ens vad jag kände för honom. Jag bara rycktes med. Han lindade mig runt sitt lillfinger. Men ändå inte. Kanske är det för att jag vet att det aldrig kan bli vi, för vi skulle aldrig kunna leva tillsammans. Aldrig. Men han rörde vid något annat, han var liksom så... jag vet inte -andlig? Äsch. Jag kan inte förklara det. Vi pratade nätterna igenom, han spelade några toner på sin akustiska gitarr fast han inte ville, vi gjorde te med socker, han log sådär speciellt och kommenterade små detaljer som jag själv knappt märkte...

Världens märkligaste människa. Men jag saknar honom. Jag kommer alltid sakna honom. Det är dumt. Urdumt. Idiotiskt.

GAAAH. En mycket lång dag som sagt. Från ett fönsterlöst rum... Nej nu ska jag sluta älta saker och ting. Nu ska jag sova. Det förtjänar jag. Imorn ska jag skriva på hemtentan, städa, rensa balkongen på äggskal (en låååång historia...) köpa mer noblesse tills mamma o pappa kommer på måndag och sen ska jag rida lektion för Jenny 15:30. Det blir bra. Imorgon kväll tänker jag sitta här ensam och inte känna mig ensam. Eller...Nej kanske inte. men man kan ju försöka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar